Wikipedia

Wikipedia

Wikipedias trovärdighet (är Wikipedia seriöst och noggrant?): Jag tycker det seriöst men oseriöst på sam gång. För att när det gäller kändisar och visa företag stämmer det inte alltid. Och så finns det folk som skriver om texter. Det visar ibland att man inte har respekt för någon annan. Men Wikipedia är bland och fixar det som inte stämmer. Det är tillexempel om sjukdomar och andra artiklar som besöker oftast så det är lite noggrann. Men så brukar det på vissa står det inte vart man har fåt reda på informanten. Det är inte bra så man måste var extra vaken på vad man läser. Men jag menar inte att man tro på vad man läser på interne man ska alltid var kritisk på vad.

Artiklarnas tillförlitlighet (kan man lita på det som står i artiklarna?): Ja men nej du ska var kritiks till allt man läser på internet. Man ska också dubbel kolla med en annan sida så att de som står finns något liknade på en annan sida. Och kolla vart de har fått tag i infon.

Wikipedia i klassrummet: i skolan så används Wikipedia till att söka fakta. Men visa lärare tycker inte om Wikipedia.

1.     Ja jag använder Wikipedia. När jag ska gör visar uppgifter men inte i alla ämne.

2.     Wikipedias mål är att var ett bra uppslags verk.

3.     Den som grundade Wikipedia är Jimmy Wales och Larry Sanger år 2001-01-15.

4.     Ja det finns fördelar med som att man förskar få reda på allt. Så det ganska mycket man ska kunna lära sig.

5.     Nackdelar kan ju vara att folk går in på Wikipedias artiklar och ändra de. Och man kan på vissa finnas det inte någon flik till där man de har fåt taiga fakta/informanten.

6.     Jag skulle nog kola om det är något som gäller mig.

Jorden och Himlen

Jorden och Himlen.

5.     Vi har årstider för att hur jorden lutar och hur lågt bort vi är från solen. Vi behöver årstiderna för att djuren och växterna ska hinna förbenade sig för nästas årstid. För det finns djur som går i id och några jagaren sitt bytte (djur).

6.     Det beror på solen plats på himmelen. Så när solen går ner så bil det märkt och kalt på visa plaster och andra är det dag det är för att den andra sida lyser solen på.

9.     Bli månförmörkelse. Man kan se i en almanacka när det blir månförmörkelse.

10. Det har med att månesdragnings kraft. Månesdrangkraft påverkar en sida av jorden i taget. Då bildas ett flodberg sam ska på andra sidan av jorden.  Där vill vattnet nästan fara ut i rymden.

14. Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan jorden och solen, och dessa ligger i en rät linje, varvid solen helt eller delvis blir skymd för betraktare från jorden.

Destillation av saltvatten

Destillation av saltvatten

Frågeställning: Vad har samlats i provröret.

Hypotes: Jag tror att vatten kommer att vari provrören och salt är kavar i E-kolv med slang.

Matrial: 

• • 100ml vatten
• • 250ml bägare
• • två tesked salt
• • glasstav
• • E-kolv med slang
• • stativklämmare
• • brännare
• • provrör
• • trefot
• • böcker
• • stålnät
• • stativ
• • kork
• • provrörshålare

metod: 

• • häll 100ml vatten i en bägare.
• • Tillsätt 2 teskedar salt och rör om med glasstaven tills allt salt löst sig.
• • Montera materielen som figuren.
• • Lösningen i bägaren ska du nu hälla över i kolven. 
• • Värm kolven försiktigt tills vattnet börjar koka. Låt vattnet koka en stund.
• • Dra ut slangen med provrörshållare.
• • Stäng av brännare.

Resultat: vattnet i E-kolven har kommit på 100° grader då börja vattnet koka. 

Slutsats: 

1. Vattnet i E-kolven har börja koka. Så det kommer ångan som fram in i slangen som leder till provröret. Som bli ner svalt av en bägare med 250ml kalt vatten. Så ångan bil till vatten igen.
2. Min hypotes stämmer för att det kommer vatten ånga till slangen som leder till ett provrör som skyls ner tack var en bägare med h2o. Vatten ångan blir till vatten igen. koksalt måste för att de ska koka måste de upp till 1000° gram för att det ska koka. Så det stannar kvar i E-kolven.
3. Destillation använder det när man ska alkohol.  De börjar redan koka 78°. De finns redan Etanol i provröret. De vill inte att de ska koka för då kommer de vatten med etanolen.
4. Jag kunde haft höger temperatur på bränner.

Kromatografi

Kromatografi

Syfte: att under söka vilka förger man får med det här tre pennorna

den ljus blå vart blå. Den svarta vart blå, gul, orange, svart och lilla.  Lilla vart rosa, lilla, blå. Både ja och nej nåra vart färgerna som jag skrev. Jag kunde ha pirken lite högre upp.

Hypotes: lilla: den lilla tro jag bil blå, rosa, röd och ljus lilla.

Svart: den svart bil nog lilla, grön, blå, röd och gul.

Blå: blir nog grön och gul.

Material:

·      Tre färg pennor

·      Filterpapper

·      Sax

·      Tejp

·      Vatten 100ml

·      Bägare 200ml 1

Metod:

·      Man tar en bägare som rymmer 200ml.

·      Fyll bägaren 100ml vatten.

·      Klipp ut samlar remsor

·      Gör nu en pirk på filterpappers remsorna med pennorna

·      häng nu det på en penna låt det nudda vatten men pirken får inte nudda vattnet

·      Sen väntar du.

Resultat: lilla vart rosa, lilla, blå. Blå var blå. Svart vart blå, gul, orange, svart och lilla.

Slutsats:

a. Vattnet sögs upp genom punkterna som man gjorde på filterpappersremsona. Molekylernaa började rör på sig de lätta for med vattnet uppåt och de som var tynger stannade kvar men några åket neråt.

b. Min hypotes stämde och stämde inte.  Några av färgerna som jag skrev i hypotesen kom med men sen var det förger som jag inte skrev som kom med. Några av färgen som jag skev kom inte med tillexempel på den lilla så kom inte blå med. Den svarta gröna med.  Den blå var bara blå.

Vem är filtertjuven.

Vem är filtertjuven.

Syfte Någon har stulta Susannes tära filterpapper och dessutom lämnat ett spår efter sig . I nuläget finns sex misstänkta personer. Vi ska

Hitta den skyldige!

Misstänkt: Jag tror att det är Nicklas.

Material : de misstänktas pennor.

Filterpapper

2 bägare

tejp

blyertspennor

vatten

metod: vi börja med att ha i lite vatten i de två bägare. Sen klippet vi 1,5cm filterpappers. Vi tog och gjorde en prick från alla peoner. Vi hade sen ner det i vattnet men prick fick inte var i vattnet . kromat grafi

resultat

det var Charlotte som var skyldig

slutsats: filterpapper suger upp vattnet

som passera förbi pricken. Då dras molekylerna i färgen med. De minsta molekylerna åker längst. En färg var inte vattenlöslig , med den hände inget

Minns du

1. snö, socker, salt.
2.  a. en tennsoldat går att smälta ner och gör en ny form av den.
b. med en form
3. man ska smälta och kan ha de i vatten.
4. sand, jord, stenar, syra och sand blandat med vatten.
5.som något som sprängs.
6.a. koppar, kol och h2o.
b. salt, fast och socker.
7. a, När man slammet i tex ett akvarium sjunkit till botten kan man försiktigt hälla över vattnet i ett annat kärl.  Det kalas för dekantering.
b, När man ska rena tex saltvatten genom att koka det och kyla ångan. saltet blir kvar i kolven. Så använder man Destillation.
c, Ett sätt att skilja färgade ämnen i en lösning är papperskromatografi. Man utnyttjar att ämne i lösningen sugs uppåt olika snabbt på ett filterpapper. Resultatet blir färgränder som går olika högt upp  pappersremsan.
8.a, destillation.
b, dekantering
c, kromatografi
9.det är natriumklorid.
10. det är lättrörligt i vatten.

förstår du

1. ämnen kan förändras eller omvanlas till andra ämnen, men ingenting försvinner.
2.  sätt dig noga in i problemet.
utgå från det du redan vet och gör en rimlig gissning, hypotes stämmer.
gör sedan en undersök,  tex ett experiment, för att se om hypotesen stämmer.
Anteckna dina resultat.
3. när man ska gör ett experiment som forska stora grejer kanske tar får en bur som någon har häll tillbaka lite gran det kan förstöra experiment. för att kan ha utsatts för andra ämnen.
4. filterning när man gör vin. Dekantering är man gör whisky. destillation är man gör kaffe.
5. natriumklorid är ett rent ämne.
6. kemi är när du testar din hypotes och recept är hur du ska följer ett lista som står vad du ska gör för att nå slut målet.